Påt igen...

Eftersom hemmet är ett större kaos än vanligt, på grund av att barnrum ska fixas, så tänkte jag att det var dags att klä om de där stolarna, som stått på vinden i några år, men som nu åter har kommit till användning. 

Så här såg de ut före:

Det var spännande att 'sprätta upp' dem. Jag hittade vad jag tror är pulvriserat skumgummi. Undrar hur gammalt det är? Att döma av gamla spikhål så har de nog klätts om två gånger tidigare. 

Så här blev resultatet:

Mycket nöjd:)

Den blev färdig

I höstas bestämdes det att min väninna, som fyllde jämnt nu i juli, skulle få en filt i födelsedagspresent. Sagt och gjort; garn inhandlades och mycken tid framför tv:n och i bilen har ägnats åt denna. Nu när den är överlämnad (det blev den iofs redan för en månad sedan) kan jag ju lägga ut den här också. 

Så här mycket blev kvar när jag fäste trådarna. Nästa gång blir det till att fästa trådar efterhand. 

Blockning! Fyra rutor i varje hög. 

Ihopsydd. 

Virkade till en liten kant också. 

På plats hos mottagerskan. Hon blev mycket glad och den pryder ju sin plats där i hälsingegården. 

Tyger

Jag hittade några fina tyger idag. Behöver jag dem-troligen inte. Jag tyckte de var fina bara. 

Bäbisen här hemma har för övrigt gått upp två kilo på en månad. Han siktar nog på en karriär som sumobrottare; det ska börjas i tid. 

Stickat

Den här storasysterklänningen stickade jag medan jag vaggade på övertid, med tv:n och svärmor som sällskap. På beställning av mottagaren blev den dekorerad med ett hjärta. Nu har jag äntligen lyckats få till ett foto på dotter i klänning.

Mönster från denna bok

Stickad i merinoull inköpt på syfestivalen. 

Nu är jag ju inte lika tjock längre, men hinner liksom inte sticka lika mycket. Jag brukar tänka att det går över...

Kulor

När jag befinner mig i det här katastrofalt rondöreska tillståndet har jag funderat lite på hur andra har det. Det finns ju människor, främst män, som har en dylik kalaskula jämt. Hur f-n orkar de? Jag tycker att man är så otroligt otymplig. Ta på sig skor är ett helt företag för att inte tala om att hjälpa dottern med ytterkläder och skor. Pust och stön. Trösten just nu är att min kula försvinner inom en snar (hoppas jag) framtid. Att det sen innebär helt annat arbete får man ju leva med;) men förhoppningsvis innebär det lite mindre pust och stön. 

Länge sedan

Det var visst ett tag sedan jag engagerade mig i bloggen. Men nu, när jag är ledig och i väntans tider kanske det är dags att återuppta skriverierna. 

Dagarna går mest åt till att försöka vila och sporadiskt röja i all bråte här hemma. 

Kvällstid framför tv:n har jag stickat färdigt slipsen som skulle ha varit klar till jul, men den har ju blivit klar i alla fall. Det får väl ses som en framgång.  Käre maken agerar modell. Det återstår att se hur mycket den kommer att användas. 

Sjöalyckans silke 8/2. Inget mönster, en annan stickad slips som förlaga.